Det finns mediciner som är värre än sjukdomar

(rubriken är ett latinskt ordspråk)

Jag blev involverad med psykiatriska vården i januari 2009. Jag födde mitt andra barn i november 2008 och efter det tog orken slut helt och hållet. Man kan väl enkelt uttrycka det som så att hela min tillvaro rasade samman och jag brakade ihop.

Nu nästan 4 år senare ser jag tillbaka på den tiden och känner mig ganska nedslagen. Jag är trött, ända in i märgen. Jag sörjer att jag inte har ork och kraft kvar, som förr. Jag är besviken på vården i stort. Jag känner mig rätt och slätt ganska bedrövad över de senaste 4 åren i förhållande till mig själv, mitt månde och många av mina möten med olika läkare, sköterskor, vårdare mfl... Efter många besök på psykakuten, några inläggningar på psykavdelning och ett oändligt antal besök på psykiatriska mottagningen är jag väldigt motvillig till all form av kontakt med akut psykvård och inläggning. Det skapar mer ångest än något annat i mitt liv, tanken på att ha kontakt med dem. Mottagningen och min kontaktperson där är något helt annat, hon är fantastisk och har verkligen försökt hjälpa mig hela tiden!

Jag tänker lista upp alla mediciner som jag fått prova under dessa 4 år. Jag tänker inte gå in så mycket på vad alla de olika medicinerna är, på djupet. Vill du läsa mer om någon specifik medicin så hänvisar jag till FASS.

Jag har under tiden januari 2009 - juli 2012 haft Fluoxetin serotoninåterupptagshämmare (SSRI) som antidepressiv medicinering och haft lägsta underhållsdos 20 mg upp till högsta dos 60 mg. Dosen har höjts och sänkts flera gånger under tiden och jag kan såhär i efterhand säga att jag ärligt talat inte vet om den alls har gjort nån skillnad. Jag trappade ut den i somras, mitt beslut, och upplever att jag känner mig klarare i huvudet efter det. Men mitt psykiska mående är detsamma som innan. Jag känner ingen skillnad. Det jag däremot kände av var de tumultartade svängningarna i psyket vid varje enskild doshöjning/-sänkning.

Jag vill framföra ett enormt tack till min kontaktperson inom psykiatrin som varit med under hela tiden och som på eget bevåg tog sig tid att läsa igenom min journal och sammanställa den medicinska informationen åt mig (eftersom det inte blev någon journalläsning igår).

Jag vill poängtera att jag haft de olika medicinerna vid olika tillfällen och i olika kombinationer. Vill ni ha mer specificerad information får ni säga till.

Oxascand: Lugnande medel, ataraktika, bensodiazepinderivat.
Lergigan: Antihistaminikum (används som lugnande)
Mirtazapin: Antidepressivt läkemedel
Edronax: Antidepressivt läkemedel
Sobril: Ångestdämpande, lugnande, muskelavslappnande, bensodiazepinderivat.
Lamictal: Antiepileptika
Zyprexa: Neuroleptika
Zopiklon/Imovane: Sömnmedel
Seroquel: Neuroleptika
Strattera: ADHD medicin (Atomoxetin är verksamma ämnet)
Topimax: Antiepileptika
Atarax: Lugnande medel
Concerta: ADHD medicin (Metylfenidat är verksamma ämnet)
Stesolid: Ångestdämpande, lugnande, muskelavlsappnande, bensodiazepinderivat.
Venlafaxin: Antidepressivt läkemedel (serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare)
Theralen: Neuroleptika med ospecifik sedativ och antiallergisk effekt
Ritalin: ADHD medicin (Metylfenidat är verksamma ämnet)

Den medicin som faktiskt visat bäst resultat hittills är Ritalin. Tog bara 4 år att komma dit... Just sayin'

Jag har även genomgått 13 st ECT behandlingar under ca 4 veckor under augusti-september 2009.
Jag har provat öronakupunktur, NADA; Kedjetäcke, som jag berört i tidigare inlägg; Binaural och Isochronic beats, som också finns beskrivet i tidigare inlägg.

Så, nu ska jag vara duktig och inte dras med i alla tankebanor som allt detta väcker till liv i min hjärna. Jag avslutar inlägget här och får återkomma i ett separat inlägg om just ECT...