onsdag 27 februari 2013

En bild säger mer än tusen ord!


Att känna sig sårbar

Idag känner jag mig extra liten och sårbar. Ett ypperligt tillfälle att skriva ett inlägg och berätta om det, tänker jag. På min resa har just, att känna mig sårbar och liten visat sig vara en inte så liten utmaning. Det har varit lätt för mig att stärka alla känslor av styrka och självständighet.

Att bygga upp min självkänsla och tro på mig själv när jag känner mig strålande och oövervinnerlig har varit smidigt och behagligt. Precis som det ska vara, med andra ord! Jag känner en enorm skillnad i mitt möte med andra människor, jag går mer självsäkert och rakare i kroppen. Jag känner mig målmedveten. Tar stadiga och bestämda kliv mot mitt mål. Allt som händer i mitt liv just nu, visar på att just detta är min sanning. Jag har gett ut min första bok där jag blottar hela min själ och mitt hjärta. Det blir inte mer naket än så, bildligt talat, kan jag känna. Där krävs en stor nypa mod.

Samtidigt så är det nu dags att möta mina andra känslor. Bland annat att hitta allt det positiva i känslan av att vara sårbar och känna mig stark i den. Det är minst sagt läskigt! Att hitta balansen i tryggheten som bor i hela mig numera och samtidigt visa sårbarheten och "litenheten" som också bor i mig... Det är inte så lätt, vill jag lova. Jag får rannsaka mig själv på djupet och hitta alla inpräglade, invanda, inprogrammerade blockeringar och "sanningar". För att bli helt fri och vara mitt bästa, varje dag, så behöver jag lära mig att känna mig trygg och stark i mina "svagheter" och visa upp även dessa som vackra och mänskliga egenskaper.

Känslan av osäkerhet kommer krypande ofta och gör sig påmind. Det är som att skala ner en lök, lager på lager. För varje lager jag skalar av, desto närmare kärnan kommer jag. Närmare friheten och mitt optimala jag. Att skala en lök får också ögonen att tåras, med jämna mellanrum. Att hitta styrkan i att gråta ut är också väldigt läskigt!

Alltför länge i mitt liv har jag valt att ta alla lösningar via smärtans väg. Just den vägen känns som en flerfilig motorväg inom mig. Så lätt och smidig att köra ut på och accelerera iväg i hisnande fart. Samtidigt är jag ju nu medveten och vet om den andra vägen. Vägen via kärlek. Den är än så länge en upptrampad stig, inte så lätt att hitta och ofta dold av buskar och högt gräs.

Jag kan dock alltid vara trygg och lugn i vetskapen att den ändå finns där och eftersom jag numera riktar om mitt fokus mot den och letar efter den, eftersom den är att föredra, så är det lättare och lättare för mig att hitta den varje gång.


måndag 25 februari 2013

EFT, en kraftfull alternativ behandlingsmetod



Kolla gärna upp EFT (Emotional Freedom Technique) här.

The Living Matrix

Mycket tänkvärd och sevärd film!

Mina drömmars kvinna

Jag talar givetvis om mig själv! Jag har äntligen insett att eftersom jag själv är den som ska leva med mig själv mest under resten av min existens så är det ju en fördel om jag själv är mina drömmars kvinna, som jag inte kan tänka mig att leva en endaste sekund utan...

Hur tänker jag då? Kanske du tänker. Jag tänker som såhär:

Om jag är allt det jag vill ha hos en livskamrat, så är jag hel och lycklig i mig själv alltid, oavsett vad som händer i mitt liv. När jag då dessutom utstrålar fullkomlig kärlek så är det ju även det som jag kommer att dra till mig i mitt liv. Det är ju det jag vill!

Jag kan välja att vara min bästa vän, min största kärlek och min trognaste livskamrat. Detta väljer jag! Sen kommer nästa steg i ekvationen. Vad söker jag i mina drömmars livspartner?

Jag söker villkorslös kärlek, andlös inre skönhet, omtänksamhet, ömhet, trygghet, värme, förståelse, humor, kamratskap, barnasinne, lekfullhet, busighet, mildhet, lojalitet och trohet. Alltså är det detta jag själv ska vara eftersom jag lever med mig själv mest!

Jag tror att det är det som är den största lärdomen efter min andra kursvecka... Att stå helt naken (mentalt) och bemöta sina värderingar och övertygelser är inte det lättaste och det får en onekligen att fundera över sina egna egenskaper mer än en gång! Det har inte varit den lättaste veckan och inte den allra bekvämaste heller. Det kändes som om alla mina tidigare inlärda roller, mina trygga "fasader", ställdes på sin spets och kvar stod det som är mitt innersta jag. Jag fick möta henne och fråga mig själv om detta är den person jag vill leva med resten av mitt liv. Det var mycket lärorikt och nyttigt! Jag har varit modig bortom alla mina gränser och fått välja helt själv hur jag ska göra nu. Jag är glad att jag valde att stå vid min sida och ta hand om mig med all den ömhet jag kunnat uppbåda. Att i 35 års tid, alltid ha valt smärtans väg och varit övertygad om att all utveckling behöver gå genom lidande, har ju skapat vissa spår i min hjärna. Den övertygelsen har varit något bökig att bemöta och välja bort. Jag är inte riktigt färdig med den samtidigt som jag är mycket bättre på att välja andra vägar nu! Från att ha haft ett totalt självdesturktivt beteende tidigare, kan jag nu knappt minnas när jag var riktigt självdestruktiv... Jag vill inte och jag kan inte längre. Jag tycker alldeles för mycket om mig själv för att utsätta mig för sådant lidande! Jag är värd kärlek och ömhet! Och det är jag innerligt tacksam för att jag har insett! Nu kan det inte annat än att bli så underbart bäst, det bara kan! Jag blir bättre och bättre på det för varje andetag jag tar!

Vilken magnifik kvinna jag ser konturerna av. Denna magiska varelse som framträder allt tydligare i mitt inre, tar andan ur mig och jag ser fram emot att spendera resten av evigheten med henne!

Jag vill berätta för dig om tacksamhet och kärlek! För en vecka sedan fick jag ett meddelande av en kvinna som jag aldrig har träffat personligen utan endast på Facebook. En härlig kvinna som ville berätta för mig att mina positiva ord haft en positiv inverkan på hennes egna liv och väckt hennes inre till liv och hon ville visa sin tacksamhet genom att sända mig en gåva. Tacksamt har jag nu mottagit "En hjälpande ängel", som ni kan se på bilden ovan. Den kärlek och tacksamhet jag känner i mitt hjärta är obeskrivlig! Tack! Jag bär den med stolthet och lycka!

Jag vill också visa upp mitt fina certifikat! Som jag är omåttligt stolt över! Jag har arbetat hårt för det och gåvan jag fått i form av personlig utveckling är, även den, obeskrivlig! Tack Lisbeth och Anette för att min väg har fått korsa Er väg och tack för alla värdefulla verktyg jag går vidare i livet med! Jag kommer äntligen att hela tiden sträva efter att bli mitt bästa jag, hela tiden!

söndag 24 februari 2013

Äntligen tillbaka!

Kära, underbara läsare! Nu är jag äntligen tillbaka efter min alldeles magnifika kursvecka! Jag kan stolt meddela att jag nu är NLP Practitioner coach! Jag har äntligen fått så många fina verktyg som kommer att hjälpa mig så att jag i min tur kan hjälpa så många fler att hitta sin egen väg till ett lyckligt och tillfredsställande liv!

Jag är visserligen mitt uppe i min egen förvandling från puppa till fjäril samtidigt som jag vet hur otroligt magisk hela resan är och vilka fantastiska resultat som jag kommer att uppnå, nu när jag är på helt rätt väg i mitt liv!

Jag kommer att återkomma framöver med många långa inlägg, med många ljuvliga ord som jag gärna delar med mig till Er! Fast just idag, just nu, ska jag ge mig själv denna kväll som tid till återhämtning och reflektion över allt fantastiskt jag varit med om!

Förhoppningsvis har jag ett magiskt inlägg att dela med mig av!

Just idag vill jag att DU ska veta att DU är värdefull! Du är fantastisk och alldeles unik! Du är den enda av ditt slag i hela universum och du skapades av en särskild anledning och den anledningen är att vara DU och veta att du är precis perfekt så som du är! All kärlek till Dig!

söndag 17 februari 2013

Verktyg

En plan börjar forma sig i min hjärna! Planer är bra och min hjärna tycker om att planera. Ett av anledningarna till att jag har bloggen är att jag vill kunna hjälpa så många som möjlig, nå ut till människor letar efter sin egen väg som kanske inte alltid ser. Jag kan bara gå till mig själv. När livet kändes som tyngst så var det inte lätt att hitta ljuset i mig eller ens se en ljusning i tunneln jag trodde att jag befann mig i.

Därför tänker jag börja att ha en etikett här på bloggen, som heter "verktyg" där jag med jämna mellanrum, har för avsikt, att lägga ut lite tips på övningar och sätt att hantera knepiga känslor och tankar.

Jag gick KBT för några år sedan, där fick jag lite olika övningar och med NLP kursen jag går nu, har jag fått ännu fler övningar med mig. Det jag kommer att presentera som verktyg kommer att vara som en kombination av allt jag själv fått med mig i mitt bagage.

Jag tänker börja med en övning som kan användas i många situationer där en obehaglig känsla uppstår. Jag vill också uppmuntra till att testa olika saker. Det finns inga fel och ingenting av detta är farligt på något sätt. När vi börjar prova på olika saker så ger vi vårt undermedvetna en möjlighet att hitta nya lösningar! Våga prova nya tankar och nya sätt! Det är då mirakel kan ske i vårt liv och oss själva!

När du upplever en obehaglig känsla så kan du göra följande:

1. Stanna upp och andas, tillåt känslan att finnas. Betrakta känslan och bekräfta att den finns där och tala om för dig själv att känslan i sig är en varningssignal inifrån. En känsla kan aldrig skada dig. Se känslan som en signal inifrån att du behöver göra någon form av förändring för att du ska hitta inre balans.
(ALLA obehagliga känslor vi upplever har i grund och botten ett positivt syfte. Det är säkerhetsmekanismer som löser ut när vårt undermedvetna upplever att vi befinner oss i fara och den vill alltid vårt bästa och vill skydda oss, hur tokigt det än låter.) Här kan du läsa mitt inlägg om just "negativa" känslor och syftet med dem.

2. Skriv ner på ett papper vad det är för känsla/känslor du upplever. Namnge känslan/känslorna.

3. Skriv ner vad det var för situation eller tankar som gjorde att du fick denna känsla. Vad var det som hände precis innan känslan kom.

4. Vad har du för tankar kopplade till denna känsla. Hur tänker du kring känslorna du upplever. Hur du än väljer att skriva, om det är några få punkter eller flera meningar så är allt helt okej. Huvudsaken är att det känns bra och rätt för dig.

5. Fundera ut några alternativa tankar kring samma känsla. Ge dig själv möjligheten att se alternativa positiva tankar kring hela situationen. Ge dig själv chansen att hitta den positiva intentionen bakom känslan. Fokusera på händelsen och vad som kan vara skyddsmekanismen som gjorde så att känslan löste ut.


Dela gärna med dig av dina erfarenheter kring denna övning. Det går bra att skicka mail:
astifritz(snabel:a)gmail.com eller skriv en kommentar till inlägget. Jag tar tacksamt emot all feedback jag kan få så att jag kan förbättra mig själv och mina verktyg på alla sätt jag kan. Allt detta, för att du ska kunna få en ännu större möjlighet att hitta din väg till ett rikare och ljusare liv! Mitt mål är att kunna hjälpa så många som möjligt för att jag fullt och fast tror på att alla kan må bra om man bara får tillgång till rätt verktyg.

fredag 15 februari 2013

NU ÄR DEN TILLGÄNGLIG!

NU finns boken att beställa!!!! Kom ihåg att första upplagan endast är i 200 exemplar.

http://litenupplaga.se/1141


Certifierad NLP practitioner

Om 1 vecka är jag en tacksam och mycket stolt certifierad NLP practitioner!!! Vad det innebär, kan ni läsa om på www.nyckelcoach.se.
Jag är spänd av förväntan! På måndag åker jag åter iväg en hel vecka och får lära mig nya, magiska och underbara saker! Jag får umgås med helt olympiska människor. Fylla hjärtat och själen med kärlek och glädje!!!

Av någon anledning har min bok ännu inte kommit upp på litenupplaga.se för förhandsbeställning. Jag har inte fått svar på varför samtidigt som jag hoppas att det löser sig under dagen!

Ha en magisk helg och njut av livet i kärlek!!!

torsdag 14 februari 2013

Min bok!!!

Från och med IDAG finns "Till dig, av hela mitt hjärta" (min bok) att förhandsbeställa på www.litenupplaga.se!!!!!!!

Den kommer att komma ut till försäljning där, under dagen :-)

Nu går den i tryck! Min dröm! Min gåva till ER, på självaste Alla hjärtans dag! Med all min kärlek!

*psst* kom ihåg att första utgåvan endast är 200 ex....

onsdag 13 februari 2013

Alla hjärtans dag!

Imorgon är det "Alla hjärtans dag". Jag tycker att det är en fin dag i sig. Jag har många fina minnen från just denna speciella dag. Samtidigt slår det mig nu att ALLA dagar är ju "Alla hjärtans dag"! Att begränsa kärleken till att gälla endast EN enda dag av alla 365 dagar vore ju väldigt synd!

Många väljer att fokusera på att de saknar någon att fira just denna speciella dag på och plötsligt har "Alla hjärtans dag" fått en helt annan betydelse än den ursprungliga. Den ursprungliga betydelsen torde ju trots allt vara att det är en dag då man hyllar KÄRLEKEN lite extra. Tänker jag...

I Finland är morgondagen benämnd "Vänskapens dag"! Det passar nästan lite bättre, kan jag känna eftersom ALLA har en vän, någonstans, som de kan hylla just denna dag!

Media gör denna dag till något som är förbehållet två älskande, två människor som är bundna av kärleken. Vilket också är jättefint i sig.... OM man nu har någon speciell käresta att dela dagen med. I annat fall blir indikationen lite sådan, att om man inte har någon speciell käresta, så är man HELT ensam på denna kärlekens speciella dag.

Personligen väljer jag att hylla dagen i kärlekens tecken! Jag och mina barn ska göra fina alla hjärtans dag kort. Det är ju trots allt kärlek! Sen väljer jag att hylla kärleken varje dag, eftersom det är det finaste jag har i mitt liv! Kärleken till livet, till mina barn, till mig själv, till vänner, alla medmänniskor, alla som inte mår så bra, alla som behöver kärlek för att läka.
Kärleken övervinner allt! Alla dagar på året!

Jag ger Dig av min kärlek, idag, imorgon och alla andra dagar!

tisdag 12 februari 2013

Vad är en komfortzon för mig?

Föregående inlägg var för att sprida glädje och dela glädje. Ett skratt förlänger livet och ingenting känns så underbart befriande som att få skratta hjärtligt och öppet! Därför valde jag att dela med mig av min privata utmaning i att kliva utanför min egen trygghetssfär, som jag faktiskt gjorde.

Låt mig förklara hur jag menar.

Alla har vi vår egen karta att följa i livet. Vi har alla formats av olika händelser och vi är alla unika individer. Ingen är den andre lik. Därför kan vi aldrig helt och fullt förstå en annan människa eller hennes val, handlingar eller beteende. Vi har endast vår egen karta att utgå ifrån och det är bara vi själva som vet vad som är bäst för oss i alla livets skeden.

Min karta har innehållit en enorm skräck för att göra bort mig, för att släppa kontrollen helt och göra något totalt tokigt och helt enkelt göra bort mig. Det har varit ett enormt berg som har verkat helt omöjligt att klättra över. För några månader sedan hade ingen i hela världen fått mig att göra det jag just gjorde idag, som ni alltså kan se i föregående inlägg (om ni känner för ett gott skratt). Många som känner mig kanske aldrig har upplevt mig som en person som är rädd för att göra bort mig och det är för att jag har varit sjukt bra på att "göra bort mig" inom ramarna för min egen trygghet. Jag har alltid sett till att hålla mig tryggt och säkert innanför zonen och inte exponera mig helt av rädslan för att inte duga.

Jag har nu kommit till den delen på min karta där jag kände att det var dags att anta utmaningen inför mig själv och göra det med glädje och förväntan. Alla har vi olika saker som "skrämmer" oss eller som vi undviker eftersom det skulle innebära att vi behöver kliva utanför det som är tryggt och säkert för oss. När vi utmanar tänjer sina gränser för vad vi vågar göra så växer vi som individer och öppnar upp för mer och bättre utveckling.

Att ställa sig mitt i stan och äta en semla med hela ansiktet kanske är något som för många känns onödigt, meningslöst, obegripligt eller till och med självklart. För mig var det en utmaning i att kliva helt utanför min egen trygghetsram och våga vara modig. Jag gjorde det helt för min egen skull, det var för att lyckas våga, som jag gjorde just det. Jag gjorde ingenting som var farligt, olagligt, riskabelt eller kränkande. Jag bevisade för mig själv att jag kan asgarva åt mig själv i en hysterisk situation och att jag duger precis som jag är för mig själv oavsett vad någon annan säger eller tycker.

Det som är viktigt att komma ihåg när man ger sig själv sådana utmaningar är att alltid fråga sig själv om det är bra för en själv, ens omgivning och om det gynnar en i framtiden.

Denna utmaning var bra för mig, eftersom jag ger mig möjligheten att utvecklas vidare. Den var bra för min omgivning eftersom jag bjuder på mig själv och ett gott skratt. Det är bra för mig i framtiden eftersom jag kan bli ännu bättre på att bli jag på alla sätt jag kan och därmed också kunna hjälpa fler människor i min omgivning på olika sätt!

Idag har jag tillåtit mig att växa som person på ett, för mig, okonventionellt sätt. Och det var så himla kul!!!

Helt utanför komfortzonen!



Igår bestämde jag mig för att kliva utanför mina ramar helt! Att utsätta mig för en situation där "risken" finns att göra bort sig och släppa kontrollen. Fråga mig inte hur jag kom på tanken att äta en semla utan händer mitt inne i stan, för det har jag ingen aning om...

Riktigt roligt var det i alla fall och jag har aldrig känt mig så befriad och modig i hela mitt liv!!!

Här bjuder jag er på ett gott skratt! Förgyll din dag med lite glädje! Det är en ära för mig att bjuda er på mitt modiga och busiga upptåg.

söndag 10 februari 2013

Vad är kärlek?

Om jag frågar fem olika människor, vad kärlek är för dem, så får jag garanterat fem olika svar. Jag har frågat fem barn, vid ett tillfälle, vad kärlek är för dem och fick fem olika definitioner på kärlek. Det är ganska häftigt, tycker jag! Jag är ju väldigt nyfiken av mig så jag vill ju gärna ställa ovanliga frågor när folk minst anar det. Barn har en tendens att aldrig ifrågasätta sådant, eftersom de är barn och fortfarande är hela i sig själva...

En mycket klok vän sa, senast idag, att "det är något man bara känner, tror jag" och det är också helt sant!

Samtidigt finns det människor, som jag, som behöver orden, definitionerna och beskrivningarna för att förstå mångfalden och omfattningen av vad just kärlek är eller kan vara. Givetvis påverkar det ju också att jag är så nyfiken på våra olikheter och tycker det är så häftigt att vi ser saker på så olika sätt här i livet!

För de fem barnen var kärlek: fluffiga kuddar, traktorer, ett hjärta, flera hjärtan, gosedjur och att vara med mamma!

För mig är kärlek den renaste formen av energi. Kärlek är ljus, det är frihet och lycka. Den är ovillkorlig, värme, glädje, inspiration, helhet, harmoni, balans. Allt det och mer därtill, är kärlek för mig.

Tar jag då steget vidare och tänker på kärlek i en relation mellan två vuxna så kan jag av egen erfarenhet gladeligen erkänna att min upplevelse av kärlek, har varit, allt annat än den definition jag beskrev här ovan. För mig har kärlek varit känslor av sorg, tvivel, tårar, lidande, uppoffring, osäkerhet, olycka, ensamhet och ångest.

Självklart har det varit så, eftersom jag försökt binda kärleken vid en person. Försökt omvandla känslan av kärlek till en man i mitt liv. Det är dömt att misslyckas eftersom kärlek är frihet. Kärlek är en känsla som flödar fritt, som expanderar och som flyger högt över molnen och skapar regnbågar av de mest fantastiska färger som finns. Kärlek är fjärilar som virvlar runt i frihet och gläds åt sig själv. Kärlek är ärlig och öppen.

Idag har jag äntligen insett det och tillåter mig själv att vara hals över huvud förälskad i själva kärleken, den renaste och vackraste av alla känslor!

Vad är kärlek för Dig?


Jag är lycklig! Jag är ödmjuk! Jag är tacksam! Jag är kärlek!



fredag 8 februari 2013

Vårt magiska undermedvetna!

Ju mer jag ruskar om mitt undermedvetna och utforskar mitt inre med en envis nyfikenhet, desto mer inser jag hur fantastiskt vårt undermedvetna är! Det går att rota runt där inne och programmera om, uppdatera programvaran, formatera om och expandera!

Från födelsen formas vi utifrån av intryck och inlärda beteenden. Vi formas utifrån alla de intryck vi utsätts för via ALLA våra sinnen. Syn, hörsel, känsla, lukt och smak. Alla sinnen formar vår hjärna via de reaktionskedjor dessa åstadkommer i olika situationer. Detta pågår hela tiden. Upp i vuxen ålder reagerar det undermedvetna på olika händelser som lagrats långt där nere på djupet. Vissa saker är mer invanda och ordentligt ingnodda medan vissa andra är lättare att programmera om.

Som exempel kan jag ta något som jag har haft som en inbiten "sanning", så långt jag kunnat minnas. Jag kunde INTE sjunga. Jag var helt övertygad om att min sångröst var horribel, den var hemsk, värdelös och att jag var totalt oduglig när det kom till sång. Detta förstärktes av att jag i skolkören inte fick sjunga "ovan regnbågen" vid en skolpjäs. Jag var inte tillräckligt bra, en annan flicka fick den rollen. Många andra gånger upplevde jag samma sak vid olika tidpunkter. Varje gång registrerade mitt undermedvetna just detta faktum, att jag är värdelös som sångerska. Höga toner var bara att glömma. Tyst och pipigt kunde jag nynna för mig själv. Att ställa sig inför andra människor, till och med vänner, var att jämställa med en nära-döden-upplevelse. ALDRIG! Rösten skar ihop och jag trodde jag skulle svimma! Så kom det en dag för någon månad sen, lite drygt, när jag lyssnade på en sång "You raise me up" med Josh Groban och började sjunga med. Då hade jag ju börjat inse att jag borde kunna göra allt jag vill göra och att sjunga, det har jag alltid velat kunna göra. Eftersom jag redan då hade satt igång en massa processer i mitt omedvetna så kunde jag för första gången HÖRA mig själv sjunga. Där stod jag, i min hall och sjöng högt, klart och tydligt! Det lyckorus som jag genomfors av, har inga som helst gränser! Jag kan sjunga!!! Efter det, har jag sjungit för vänner och bekanta. Visserligen i liten skala fast ändå sjungit inför människor! Första gångerna fick jag kliva utanför min komfortzon ganska rejält. Jag var kallsvettig och nästan yr. Numera sjunger jag också "Gabriellas sång" och för att ha en oskolad röst så är det ganska fint ändå, måste jag erkänna... Jag prickar de höga tonerna och har lyckats hitta styrkan i magen för att få kraft i tonen också. För mig har det vart en enorm tröskel att kunna kliva upp framför vänner, sjunga högt och tydligt och dessutom se dem i ögonen när jag gör det!

När vårt undermedvetna lagrar "sanningar" så skapar detta blockeringar hos oss. Vi har fasta övertygelser om vad vi kan och inte kan. Dessa är ibland så tokigt uppåt väggarna att hälften vore nog. Vårt undermedvetna är helt övertygat om att det skyddar oss och gör det den upplever som det bästa för oss. Panikångest, att rodna, att stamma, bli yr, svettig, rädd och så vidare är reaktioner från det undermedvetna som försöker skydda oss från en "fara" som någon gång programmerats där.

När jag nu börjat rota runt i mitt eget undermedvetna och lära om en massa olika beteenden och tankar så öppnar jag upp helt ny mark, nytt territorium. Jag ger hjärnan en chans att hitta helt nya vägar och känslor!

Många gånger handlar det om inlärda reaktioner och beteendemönster som ligger i flera lager sen långt tillbaka i tiden. Det blir som att skala en lök, ungefär. Lager på lager skalar jag av och en del tårar blir det allt. Samtidigt känner jag i hela mig hur rätt det ändå är och att jag är på helt rätt väg, så jag fortsätter och fortsätter, tills jag når "roten" i beteendemönstret. Då först, kan jag på ett ömsint och vänligt sätt "förklara" för mitt undermedvetna att just "det" beteendet inte är så konstruktivt eftersom det hör till ett barns eller en tonårings beteende. En vuxen gör annorlunda. Sen ber jag vänligt och bestämt att få ta nya beslut, vuxna beslut som är bättre, mer hälsosamma och konstruktiva i längden.

Jag hittar hela tiden nya sätt att göra detta på. Meditation, självhypnos, rita, skriva och samtal med vänner är bara en bråkdel av allt det. I förrgår gick jag i skogen och förde ett samtal (i samtalston, så jag själv hörde mig) med mitt inre barn och den tonåring (hela det undermedvetna) som styrt och ställt tidigare. Till och med det fungerar!

Alla sätt är rätt! Det finns inga rätt och fel, så länge man utgår ifrån kärlek och vill sitt eget bästa och fokuserar på sig själv och sin utveckling!

Man kan väl säga som så att jag hittar sätt att packa ur min ryggsäck så att den blir lättare att bära och jag kan fylla på ryggsäcken med fluffiga fjädrar istället för att släpa runt på småsten som väger massor och bara skaver.

Jag uppdaterar programvaran i mitt undermedvetna till "vuxen 1.0". Jag omformaterar, omprogrammerar och uppdaterar tekniken, så att säga. Eftersom min kropp och hjärna är 35 år gamla så är det ju bra om programvaran är uppdaterad till samma nivå!

                            
(Bildkälla: www.kreativinsikt.se)

onsdag 6 februari 2013

Personlig utveckling

Jag kan ju lugnt konstatera att min personliga utveckling går framåt i en rasande fart! Det kan Din personliga utveckling också göra! ALLA kan välja att ta fullt ansvar och full kontroll över sitt liv och vända skutan och bli sin egen livsdirigent!

Jag, om någon, är faktiskt levande bevis på det! För 1½ år sedan försökte jag faktiskt ta mitt liv och nu står jag här livs levande och njuter av livet i fulla drag! Kan jag göra det så kan alla!

Min stora "kärlek" inom personlig utveckling just nu heter Joseph Clough. Han har en hemsida som är riktigt bra! Han har också en app (bara att söka på namnet så dyker det upp). Jag tror att grabben är knappt 30 år och han är coach och har coachat många kändisar, om jag förstått saken rätt.

Hur som helst så har jag hans app och lyssnar på hans "hypnoser" som i princip är avslappningsövningar med riktigt bra innehåll. Det som händer är att det undermedvetna får trevliga förslag på hur den kan ställa sig till livet över lag. De som är lite "skrämda" av ordet "hypnos" kan slappna av eftersom den mänskliga hjärnan befinner sig i ett "hypnosläge" varje gång man slappnar av, får en "fjärran" blick eller håller på att somna... Detta sker flera gånger om dagen. Det undermedvetna skulle aldrig tillåta att någonting skadade en eller gick emot ens moraliska uppfattning, så det är aldrig farligt att utsätta sig för "hypnos" i terapeutiskt syfte.

På hans hemsida och på appen finns ett helt program för personlig utveckling som är korta föreläsningar och direktiv till hur man kan tänka och göra för att förändra sitt eget liv. Det är i princip det som min NLP Practitioner kurs också går ut på. Återigen så gör jag nu reklam för mina FANTASTISKA coacher Lisbeth Börjesson och Anette Alsterå som driver Nyckelcoach! Om 1½ vecka är det dags för andra kursveckan och jag måste erkänna att det spritter i hela mig och jag längtar så jag håller på att explodera i små lyckoatomer!!!!

Tillbaka till Joseph... Hans Confidence program som är helt gratis kan jag varmt rekommendera. Den är visserligen på engelska. Samtidigt vill jag säga till dem som kanske tänker att de inte kan engelska så bra och inte förstår alla orden... Med tanke på att vi tittat på engelska program sedan barnsben så kan det undermedvetna engelska helt flytande, så det är bara att lyssna på engelska klipp! Du kan vara helt trygg och lugn i att ditt undermedvetna förstår precis och det är just det som är vitsen. Ditt medvetna behöver inte känna till alla ord och förstå allt. Det är i det undermedvetna allt viktigt arbete sker ändå. 


Vill du förändra ditt liv? Gör det redan idag! Ge dig själv en fantastisk möjlighet att vända på ditt liv och göra det till det bästa liv du kan tänka dig! Sluta vara ett offer för omständigheterna i ditt liv, bli din egen livs dirigent och styr över ditt eget liv!!!! Jag kan! Du kan också!!! Gör det redan idag! För det är Du värd!!!

tisdag 5 februari 2013

Tony Robbins - Why we do what we do


Mitt nya vuxna...

Jag tassar försiktigt omkring i mitt, för mig, nya inre. Jag ser förundrat på de nya färgerna, nya tankarna och allt det vuxna och trygga. Jag känner med nya händer på mitt nya skinn och inser hur underbart rätt allt känns och hur bra detta skinn passar till mitt nya inre. Jag ser lättat in i mina nya ögon och ser där inne en vuxen kvinna, en ansvarsfull människa som älskar livet! En kvinna som hittat hem, som tagit över rodret över sitt liv och bestämt sig för att välja allt det rätta och riktiga för sig själv. För hon är värd det!

Jag bläddrar runt bland nya tankar och följer nya tankebanor med stor spänning. Fylls av glädje och lycka över att jag äntligen förstår att jag kan lita på mig själv helt och fullt! Jag är trygg i min nya kropp, mitt nya sinne. Jag lutar mig tillbaka bland allt det mjuka och kärleksfulla och drar ett djupt andetag och fyller lungorna med harmoni och lycka!

Jag ser fram emot mitt nya liv och vet med varje cell i mitt väsen att jag kommer att lära mig leva på det bästa sätt som finns. Jag vet att livet kommer att bli ett underbart äventyr med fantastiska lärdomar och möjligheter och det kan bara bli bättre och bättre för varje steg jag tar i rätt riktning.

Äntligen är jag vuxen och jag älskar det! Nu är jag äntligen hemma och jag är trygg! Jag läker och tar hand om mig själv och mina barn. Jag omger oss med kärlek och omtanke! Nu är allt bra! Jag är lycklig!

söndag 3 februari 2013

Den renaste kärleken är att tillåta sig att förlåta!

Idag tänker jag berätta om min allra senaste insikt. Den ultimata förståelsen och känslan av den renaste kärleken ligger i just förmågan att tillåta sig att förlåta!

Idag insåg jag att jag äntligen tagit det steget och tillåter mig själv att förlåta precis allt som tidigare hänt mig! Jag förlåter alla personer som någonsin tagit sig friheten att göra mig illa, såra mig eller på annat sätt utnyttja mig i svaga lägen. Jag förlåter alla som någonsin tagit sig rätten att kränka mig när jag var ett oskyldigt barn som saknade ett eget val! Jag förlåter mig själv för alla felaktiga val jag gjort, alla felsteg jag tagit och allt destruktivt jag utsatt mig själv för! Jag förlåter mig själv för allt jag tillåtit andra att göra mot mig!

Jag förlåter av hela mitt hjärta och med djupet av min själ! För mig är det den naturligaste av alla steg just nu, i min strävan efter den renaste och mest ovillkorliga formen av kärlek!

Jag förlåter på djupet, med hela mitt väsen just alla de personer som svek mig som liten, som gjorde val åt mig som gjorde mig illa, som förgrep sig på mig utan att förstå hur illa de gjorde mig! Och jag förlåter av den enkla anledningen att jag vill leva ett liv utan skam, utan skuld, utan ilska, utan förtvivlan, utan begränsningar för hur långt jag kan komma!

Jag förlåter för att jag nu är vuxen! För att jag tar ansvar för hela mig, alla delar av mig! Jag tar ansvar för min kropp och min själ!

Jag förlåter alla svikna löften, alla förkrossande förälskelser, alla oärliga handlingar...

Jag väljer kärlek, lycka och att lyckas! Jag väljer detta för att jag älskar mig själv tacksamt och ärligt! För att jag är värd detta och för att jag äntligen är beredd att ta hand om mig själv fullt ut och ta ansvar för hela mig! Jag känner även den djupaste av tacksamhet för att jag äntligen kommit till denna insikt och till slut tillåter mig själv att ta detta steg närmare att läkas helt och bli en enda helhet i mig själv!


lördag 2 februari 2013

Positiv överraskning mitt i förvirringen...

Det är mycket känslor som virvlar runt i mitt inre just nu. Både behagliga och mindre behagliga sådana. De turas liksom om med att dyka upp där jag minst anar dem. Som en sådan sommardag där regnskurar varvas med strålande solsken, som om vädret inte kan bestämma sig för vilket tillstånd den ska anta.
(Bildkälla:elinspringer.wordpress.com)

Under några timmar har jag brottats med några mindre behagliga känslor och gjort precis som jag skrev i ett tidigare inlägg. Jag stannar upp, lyssnar, bekräftar känslan, accepterar den. Jag namnger den och ser på den från alla möjliga håll för att förstå vad den känslan vill säga mig. Det känns som att balansera på en lina 100 meter upp i luften utan säkerhetssele. Det är minst sagt läskigt samtidigt som jag vet att jag är väldigt duktig på att balansera på dessa linor. Skulle jag tappa balansen så inser jag så fort jag fallit att linan sitter spänd en halv meter över marken och inte 100 meter över. Det är bara känslan som förvirrar fantasin.

Hur som haver... Väl sittandes där, med min något knepiga känsla inser jag plötsligt något alldeles fantastiskt och magiskt! Tidigare, hade just denna känsla, utlöst en hel ström av självdestruktiva beteenden och tankar. Denna gången blev jag mycket förvånad när jag märkte hur jag försvarade mig själv mot de idéer om självdestruktivitet som dök upp. Det var ett STORT FETT "NEJ!!!" inifrån, direkt!

Jag kunde ta ett steg tillbaka och se den enorma förändringen i mina tankebanor och beteenden! Jag vill ta hand om mig själv, jag vill vara det största stödet för mig, jag vill känna mig trygg i vetskapen om att jag aldrig någonsin skulle vilja göra mig själv något ont!

Istället för att fly så stannade jag kvar hos mig och höll mig i handen! Ord kan inte beskriva den lättnad och glädje jag upplever! Jag vet nu att alla lärdomar i livet, som jag behöver, kommer till mig i precis rätt tid, vid rätt tillfälle och allting är precis som det ska vara! Det är bra nu! Jag är trygg!
Jag är långt ifrån fullärd och hoppas innerligt att jag aldrig blir det heller! Jag vill utvecklas under hela mitt liv! Det är ju så fantastiskt häftigt! Jag faller, snubblar och tvekar precis som alla andra. På min väg finns hinder som andra sveper förbi utan att ens se dem. De är mina hinder och utmaningar som jag ska lösa och klura ut. Jag klantar till det ibland också för det är sådant vi människor gör! Det viktiga är att alltid komma ihåg att stanna upp, be om förlåtelse/förlåta och tacksamt ta emot lärdomen för att sedan vara en ännu helare människa som går vidare på sin livs väg!



fredag 1 februari 2013

Romantisk middag!

Såhär på fredag eftermiddag så insåg jag att jag faktiskt är värd en supermysig middag! Barnen har åkt till sin pappa igen och jag har precis haft dem i en hel vecka för första gången på lite drygt ett halvår!!! Så jag förtjänade allt en belöning och något riktigt gott, tycker jag!

Och istället för att sitta och mögla bort i väntan på min drömprins, vem det nu kan tänkas vara som visar sig vara värd mig *blink blink*, så ställde jag mig och lagade perfekt stekt oxfilé, pommes duchesse och bearnaisesås på det, till mig själv! Jag tände till och med ett romantiskt ljus och jag har nog aldrig njutit så av en måltid!

Igår deltog jag i en "distansmeditation" för första gången. Jag snubblade över en inbjudan på facebook och tänkte att det kunde ju vara lite småkul att testa. Vi var över 800 deltagande och vi mediterade mellan nio och tio på kvällen. Något så märkligt och mäktigt har jag nog aldrig varit med om tidigare! Bara vetskapen om att 800 andra samtidigt spred positiv energi runt om, gjorde att upplevelsen blev något alldeles speciellt! Den energin jag upplevde och har fått med mig är något alldeles extra!

Varannan torsdag mellan nio och tio kommer det att pågå en meditation där vem som helst får medverka! Det kallas distans healing och man antingen tar emot "healing" eller tar emot och ger. Man fokuserar på hjärtchakrat (själva hjärtat) och visualiserar energi som flödar till en, alternativt till och från en ut i världsrymden, typ.

Nu ska jag fortsätta underhålla mig själv denna fredag kväll och se vad för spännande jag får vara med om innan läggdags!

Ha en fantastisk helg!