Föregående inlägg var för att sprida glädje och dela glädje. Ett skratt förlänger livet och ingenting känns så underbart befriande som att få skratta hjärtligt och öppet! Därför valde jag att dela med mig av min privata utmaning i att kliva utanför min egen trygghetssfär, som jag faktiskt gjorde.
Låt mig förklara hur jag menar.
Alla har vi vår egen karta att följa i livet. Vi har alla formats av olika händelser och vi är alla unika individer. Ingen är den andre lik. Därför kan vi aldrig helt och fullt förstå en annan människa eller hennes val, handlingar eller beteende. Vi har endast vår egen karta att utgå ifrån och det är bara vi själva som vet vad som är bäst för oss i alla livets skeden.
Min karta har innehållit en enorm skräck för att göra bort mig, för att släppa kontrollen helt och göra något totalt tokigt och helt enkelt göra bort mig. Det har varit ett enormt berg som har verkat helt omöjligt att klättra över. För några månader sedan hade ingen i hela världen fått mig att göra det jag just gjorde idag, som ni alltså kan se i föregående inlägg (om ni känner för ett gott skratt). Många som känner mig kanske aldrig har upplevt mig som en person som är rädd för att göra bort mig och det är för att jag har varit sjukt bra på att "göra bort mig" inom ramarna för min egen trygghet. Jag har alltid sett till att hålla mig tryggt och säkert innanför zonen och inte exponera mig helt av rädslan för att inte duga.
Jag har nu kommit till den delen på min karta där jag kände att det var dags att anta utmaningen inför mig själv och göra det med glädje och förväntan. Alla har vi olika saker som "skrämmer" oss eller som vi undviker eftersom det skulle innebära att vi behöver kliva utanför det som är tryggt och säkert för oss. När vi utmanar tänjer sina gränser för vad vi vågar göra så växer vi som individer och öppnar upp för mer och bättre utveckling.
Att ställa sig mitt i stan och äta en semla med hela ansiktet kanske är något som för många känns onödigt, meningslöst, obegripligt eller till och med självklart. För mig var det en utmaning i att kliva helt utanför min egen trygghetsram och våga vara modig. Jag gjorde det helt för min egen skull, det var för att lyckas våga, som jag gjorde just det. Jag gjorde ingenting som var farligt, olagligt, riskabelt eller kränkande. Jag bevisade för mig själv att jag kan asgarva åt mig själv i en hysterisk situation och att jag duger precis som jag är för mig själv oavsett vad någon annan säger eller tycker.
Det som är viktigt att komma ihåg när man ger sig själv sådana utmaningar är att alltid fråga sig själv om det är bra för en själv, ens omgivning och om det gynnar en i framtiden.
Denna utmaning var bra för mig, eftersom jag ger mig möjligheten att utvecklas vidare. Den var bra för min omgivning eftersom jag bjuder på mig själv och ett gott skratt. Det är bra för mig i framtiden eftersom jag kan bli ännu bättre på att bli jag på alla sätt jag kan och därmed också kunna hjälpa fler människor i min omgivning på olika sätt!
Idag har jag tillåtit mig att växa som person på ett, för mig, okonventionellt sätt. Och det var så himla kul!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar