Slutet?

Jag tog slut! Inom mig är det bara tomt. Inga känslor, förutom en förnimmelse av total ångest. Alla de känslor och reaktioner och drömmar som formade mitt "jag", är borta. Kvar finns minnet. Det enda som får det att gnistra till en liten smula är tanken på barnen. I den oändliga kärleken för dem föds en ångest som tar andan ur mig och får mig gråta. Det är ju alltid nåt... Annars är det bara tomt. Slut.

Det gjorde helt enkelt så ont i hjärnan att den slocknade, tror jag...

Ansvarskänsla: att sköta sina åtaganden, vara vuxen, gå på möten, kontakter med omvärlden = borta
Empati/medkänsla: att känna för sina medmänniskor och ge tröst och engagera sig = borta
Handlingskraft: att uppmana ork till att genomföra olika uppgifter i vardagen och att kämpa mot ett mål man har = borta

Viljan att kämpa för att med alla medel nå ut och förändra, trösta och informera är helt död. Den enda tanke som dyker upp i mitt huvud är "I couldn't care less..." som i sin tur sprider en ångest.

Jag tror inte jag har någon verklighetsanknytning längre. Jag bara är, för att mitt hjärta fortsätter att slå, mina inre organ sköter sina inprogrammerade uppgifter. De livsuppehållande funktionerna fungerar uppenbarligen. Synintryck noterar jag och likaså hörselintryck. En del är säkert högst verkliga och en del är det inte. Jag bryr mig inte längre. När mina inre funktioner signalerar att de behöver näring, tvingar jag i mig en nutrilett shake. Allt annat får mig att vilja spy, är illamående.

Jag vill ingenting. Känner ingenting. Bryr mig inte om någonting, förutom den lilla gnistan för mitt egna kött och blod (fast det kanske är en biologisk funktion så att artens fortlevnad ska säkerställas och skyddas)

När jag försöker väcka någon sorts ansvarskänsla till liv så flammar bara en känsla av raseri och ilska upp. Sen slocknar den lika snabbt igen.

Jag har ingen aning om vad som händer härnäst, vad jag borde göra, hur någonting ska gå... Och jag bryr mig inte. Uppenbarligen nådde jag gränsen. Jag har tagit slut. Finns inte mer.
Sörjer inte ens. Det är bara helt tomt...