Andra dagen på Ritalin har visat sig vara väldigt dämpad, med mina mått mätt. Hela jag är mer dämpad. Det är som att befinna sig i en ny person. Känslan är givetvis ganska befriande då inte så mycket energi går åt till att känna, reagera, tänka så mycket och så intensivt. Men samtidigt känns det väldigt märkligt och konstigt och ovant med dessa uteblivna toppar och dalar i alla känslor och reaktioner. Tar nog lite tid att vänja sig kan jag tänka mig. Typiska asperger drag börjar komma fram... Känner viss ovilja när jag behöver röra mig bland folk, prata med folk och överhuvudtaget interagera med folk. Är ju beredd på detta så försöker hantera det så gott jag kan. Biverkningar har börjat framträda också. Huvudvärk, illamående, aptitlöshet och muntorrhet. Antar att dessa, som med alla andra psykmediciner, kommer att avta och försvinna om en tid...
I det stora hela så är det bra saker som händer men samtidigt skrämmande och ovant och nytt. Förändringar inom mig är läskigt. Jag har ingen kontroll över det och vet inte fullt ut vad jag kan förvänta mig... Tycker absolut inte om "UFO-känslan" som jag har, mer eller mindre, hela tiden även om denna varierar i intensitet...
Blir inte så mycket känslouttryck idag. Allt är för dämpat och svårt för mig att forma till ord. Som att det uppstått ett filter som gör färgerna lite svagare och svårare att se...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar