Fokus?

Nu ska jag göra ett tappert försök att förmedla vad som händer i min hjärna under de närmaste minuterna. Min avsikt med detta är att försöka klargöra hur rörigt det är och hur alla intryck passerar rakt in i hjärnan utan något som helst filter. För det mesta upplever jag det precis såhär:

Babyn nedanför gråter, solen är framme igen, måste äta något ska kolla i köket, förresten måste maila B och tala om att receptet var fel, sms:et skulle jag kolla ja, vill läsa tidningen från attention, äh, ska kolla facebook, just det ja, skulle ju kolla upp länken jag fick från L, böckerna skulle jag kanske packa idag, vad sa hon nu igen om stödfamilj, tänk om han tog illa vid sig av just det där jag sa om... tänk om jag får ångest igen ikväll, läkarbesöket var nästa vecka, katten måste jag kolla fästingar på, törstig, borde dricka lite, muntorrhet ja, måste använda tandtråd och borsta noga, magen kurrar, äta, behöver specificera upp olika poster för ekonomin, kedjetäcket, om jag har olika flikar för olika poster... kontakta nya vaktmästaren om lägenhetsnyckel... ska rensa under badkaret, de ska dra om rören efter jag flyttat, måste kolla pulsen, där går tanten som jämt ska prata, irriterad blir jag, och platsen på bussen jag brukar ha var upptagen imorse, vänta nu, vad sa L om intervjun, måste ändra tiden med U, täckningen för mobilen går på staplarna på mobilen och inte på... Nej! Nu rörde jag ihop det, bokade in ett möte på platsen X, fast det kan jag ju inte göra... Sms, C vill nåt, fokus, just det, ska ju vara hundvakt, simskolan är imorgon, hungrig, onödigt att behöva äta, hur ska jag forma en begriplig bild av ekonomin... sms var det ja... Måste göra adressändring till ... undrar just vilka som får adressändringen via skatteverket, nya konton på banken kanske vore nåt för att lägga upp ekonomin, tänk om jag kan lyckas spara ihop en buffert, hitta detaljerna i utgifterna, måla en duk, shit vad trött jag är, 4 nya inlägg på facebook, vem var det nu jag skulle... Vilken söt kofta jag såg, måste kolla så jag inte fått svar från G om fikat nästa vecka, L sa nåt idag om boken, vad kall jag är om fingrarna, inte hundvakt imorgon..måste svara K om... ett varmt bad, boken är spännande, undrar just om det är han som är mördaren, koherens... detaljer ja...

Jag har fått anstränga mig till det yttersta för att få ner detta, som står här ovanför, på pränt. För det mesta är det just såhär i min hjärna. Sen får jag försöka fokusera för att kunna kommunicera begripligt med min omvärld. Det går numera nästan per automatik att jag försöker "översätta" allt som kommer ur mig, i begriplig text. För det mesta varvas alla dessa tankar med bilder av människor jag mött under dagen, detaljer jag reagerat på i min omgivning, ansiktsuttryck och kommentarer som förbryllat mig och som jag försöker hitta en psykologisk förklaring till. Mina egna reaktioner på olika saker som jag försöker hitta ett samband mellan och fundera över vad det kan bottna i. Allt detta snurrar samtidigt och konstant i min hjärna. Jag kan inte styra det och knappast hejda det. Lägg därtill alla intryck som hela tiden läggs till och bygger på.

Ni som har diagnoser, känner ni igen er?

Ni som inte har diagnoser, kan ni föreställa er det?