Myndigheter = intelligensbefriade eller sadister?

Detta inlägg är direkt riktat till alla Sveriges myndigheter och de individer som skrivit reglerna!

Är ni totalt intelligensbefriade eller sadister? Hur tänkte ni egentligen när ni skrev reglerna för myndigheterna och utövningen av reglerna i förhållande till er befolkning? Jag förutsätter att ni åtminstone försökte er på den ädla konsten att tänka, även om ni inte lyckades särskilt väl. Om ni är sadistiska i er läggning så kan jag bara gratulera till väl utfört arbete!

Jag anstränger mig hårt, riktigt hårt, för att vara en laglydig medborgare och följa regelverket efter bästa förmåga. De misstag och fel jag begått tidigare har jag stått upp för, erkänt och medvilligt samarbetat fullt ut i de åtgärder som anvisats mig. Jag har förlåtit mig själv för dem och har gjort allt i min makt för att på egen hand leva ett anständigt och konstruktivt liv.

Jag kan också stå fullt ut för åsikten och erfarenheten i att ni myndigheter, hittills, varken har stöttat eller hjälpt mig på någon punkt över huvudtaget! Allt arbete i att stå, där jag står idag, har jag gjort själv! Jag har hittat de verktyg jag behöver på helt andra platser än hos er myndigheter! Det enda ni gör för mig är att försvåra, omöjliggöra, krångla till och förvirra!

De saker jag gjort rätt, enligt era regler, de får jag skit för och de misstag jag begått försöker ni köra ner i halsen på mig så fort tillfälle ges. Och Sverige kallas "välfärdssamhälle"... Jag kan inte påstå att jag ser något av det, i den positionen jag befinner mig.

För att ta ett konkret exempel så kan jag visa på proceduren att införskaffa sig ett giltigt id-kort. För det första ska man vid ansökan om giltigt id-kort kunna styrka sin identitet med en giltig id-handling:
(Nedan följer ett direkt citat från Skatteverkets hemsida)

"Följande id-handlingar är godkända för att du ska kunna styrka din identitet när du ansöker om id-kort:

• ett id-kort utfärdat av Skatteverket
• ett svenskt pass med vinröd pärm
• ett svenskt nationellt id-kort
• ett svenskt körkort
• ett svenskt SIS-märkt id-kort utfärdat av t.ex. en bank, ett företag, en myndighet eller Svensk kassaservice
• ett svenskt tjänstekort (utan SIS-märke) utfärdat av en statlig myndighet fr.o.m. hösten 2009."

Nu har inte jag en giltig id-handling att visa upp och då kan en person intyga min identitet och då gäller följande:

"En godkänd intygsgivare ska

• ha fyllt 18 år
• vara med vid ditt besök på Skatteverkets kontor
• känna dig väl och kunna visa sin relation till dig
• kunna identifiera sig med en godkänd id-handling
• skriftligen intyga att dina personuppgifter och ditt foto är riktiga i din ansökan. Det går att fylla i blanketten i förväg, men intygsgivaren måste alltid skriva under den på kontoret i samband med ansökan.

 

Någon av följande personer kan vara intygsgivare:

• din make, maka eller registrerade partner
• ditt barn eller barnbarn som fyllt 18 år
• din förälder/vårdnadshavare
• ditt hel- eller halvsyskon som fyllt 18 år
• din mor- eller farförälder.

 
Även den som räknas som sambo enligt sambolagen kan vara intygsgivare. För att du och din intygsgivare ska räknas som sambor måste samtliga av följande villkor vara uppfyllda:

• Ni bor tillsammans stadigvarande eller har gemensamma barn. Ett riktmärke är att ni har bott ihop minst sex månader.
• Ni har ett parförhållande.
• Ni har gemensamt hushåll, vilket innebär att ni delar på sysslor och utgifter.

 
Slutligen kan någon av följande personer vara intygsgivare om den tar med sig ett beslut eller intyg som visar vilken relation ni har till varandra:

• en god man eller förvaltare
• en familjehemsförälder
• en tjänsteman vid en kommunal eller statlig myndighet som du har en yrkesmässig relation till, t.ex. en socialsekreterare, introduktionshandläggare (eller motsvarande), institutionsföreståndare eller internationell handledare vid en statlig högskola
• din arbetsgivare sedan minst ett år."

Jag är inte gift, sambo eller har barn som fyllt 18 år. Inte heller har jag en vårdnadshavare eftersom jag själv är över 18 år och mina föräldrar bor nästan 40 mil bort. Min mormor bor inte i Sverige som är den enda vid liv. Inte heller har jag ett syskon som fyllt 18. God man, har jag ju inte heller, eftersom jag inte blev beviljad det fast jag ansökte om det. Vad som menas med "tjänsteman som jag har yrkesmässig relation till" förstår jag inte ens vad det betyder (tala SVENSKA för sjutton!) och någon arbetsgivare har jag inte heller. 

HUR gör jag då för att få ett id-kort? Det vore riktigt intressant att få reda på!

Så om det är så att ni, myndigheter, inte tänkt till när ni utformade reglerna så har jag en enda mening att framföra: Gör om, gör RÄTT!!!!!!

Om det är någon form av sadistiskt skämt där syftet är att plåga er befolkning och däri finna någon djup tillfredsställande njutning så kan jag bara framföra följande: Bra gjort! Ni har lyckats otroligt bra! Grattis! Vill ni ha ett diplom?

Jag är otroligt tacksam för att jag hittat mig själv, tron på mig själv och min kapacitet! Jag är nöjd och glad över att jag VET att jag gör mitt bästa, ÄR en superb mamma för mina barn, tar hand om mig på det allra bästa sätt utifrån mina förutsättningar! Jag hjälper och stöttar mig själv! Jag är dessutom omåttligt stolt över den människa jag är idag! Jag har tänkt om och gör rätt! Jag är lycklig i den vetskapen och känner mig trygg i det! Ingenting som händer omkring mig kan påverka mig om jag inte tillåter det! Och jag tillåter det inte!

Förr, hade sådana här situationer stjälpt mig fullständigt. Nu, står jag här starkare än någonsin och väljer att inte ge mig in i spiralen av frustration, ilska och negativa tankar. Jag känner extrem ilska och frustration, tro inget annat, men jag ÄR inte ilskan och frustrationen och DET är en enorm skillnad!
Jag kommer att klara av alla hinder som placeras i min väg, jag kommer att få det liv jag förtjänar tack vare mig själv och min styrka. Jag kommer att kunna sprida min kunskap vidare och därigenom leva i ren, ärlig kärlek och tacksamhet gentemot mig och hela min omgivning!

Jag vill bara vara väldigt tydlig med att ni myndigheter, inte har bidragit till den positiva utvecklingen i mitt liv på något som helst plan! Det arbetet har jag gjort helt själv med hjälp av ärliga, kärleksfulla och hjälpsamma medmänniskor! Sådana finns det väldigt gott om, även om ni myndigheter gör ert yttersta för att eliminera oss.

Ingenstans i hela mitt väsen kan jag idag stå för att jag är stolt över att vara svensk medborgare!