fredag 15 mars 2013

Svackor och det undermedvetna

Det bästa som finns med svackor i livet, tycker jag (numera), är att jag mår så mycket bättre och kommer upp med så många fler lärdomar och insikter ur dessa svackor.

När motgångarna är många och knepiga så gör jag ändå mitt bästa för att hålla humöret uppe, jag litar fullt ut på att det finns något för mig att lära mig och jag lägger mer tid på att lyssna inåt till känslorna och de råd som dessa känslor förmedlar. Jag utvecklar kontakten mellan mitt undermedvetna och mitt medvetna.

Jag tror att det i grund och botten är just det som allt handlar om. Vi har alla ett undermedvetet. Vårt undermedvetna har blivit präglat av allt sen vi föddes och många reaktioner därifrån härstammar från händelser som skedde tidigt i vår barndom och har format oss utifrån det. Det undermedvetna är fantastiskt och underbart. Dess enda syfte inom oss är att vilja kroppens och medvetandets bästa. Att det tar sig i uttryck i fobier och annat är enbart för att vårt undermedvetna arbetar utifrån tidigare erfarenheter tills vi "lär om" den.

De flesta negativa känslor av oro, ångest och rädsla bottnar oftast i att vårt undermedvetna har så många tidigare erfarenheter från livet som visat sig gå galet och vid liknande situationer. Utifrån dessa erfarenheter det så larmar den genom att sända ut obehagliga känslor för att vi ska gå ifrån situationen och därmed vara skyddade och säkra.

Det jag sysslar med just nu är ju just att acceptera att känslorna finns där, de obehagliga och de behagliga. Eftersom jag också vet att de obehagliga känslorna alltid bottnar i en mycket god intention från mitt undermedvetna (nämligen att skydda mig) så stannar jag upp och är tacksam för att jag accepterat signalen om obehag. Eftersom en känsla endast lever i 90 sekunder om jag låter bli att göda den med negativa tankar, så andas jag djupa andetag och bara är, här och nu. Det är först när känslan klingat av som jag kan ta ställning till om känslan är en inkörd reaktion på taskiga erfarenheter och om jag i sådana fall kan använda mig av mina nyfunna kunskaper inom NLP (Neural Linguistic Programming) för att korrigera det som finns att korrigera.

Till exempel: Om jag känner oförklarlig skräck när jag ser en spindel så bottnar det i att mitt undermedvetna har erfarenheten av att spindlar är otäcka och farliga. Medvetet VET jag att så inte är fallet. Det undermedvetna har upplevt det obehaget så många gånger tidigare att den av erfarenhet vet att spindlar är LIVSFARLIGA (det undermedvetna skiljer inte på verklighet och våra tankar, den registrerar allt!). Alltså behöver det undermedvetna skydda oss genom att få bort oss därifrån och signalera FARA i känslor. Där föds fobier. När man då går in i avslappning/självhypnos eller liknande så kan man där tala för det undermedvetna och göra det uppmärksamt på att det som den gör är väldigt tokigt och i själva verket skadar kroppen och det medvetna genom sin reaktion. Sedan ber man den hitta ett bättre sätt att hantera sådana lägen. Eftersom det undermedvetna är så oändligt kraftfullt och endast vill väl så hittar den genast nya vägar och nya tankebanor. Beroende på hur inrotad en viss händelse är så tar det olika lång tid för det undermedvetna att helt släppa fobin.

Jag kan bara tala för egen del och ser med egna ögon hur jag förändrat så otroligt mycket i mig själv på ganska kort tid enbart genom att gå in stenhårt för att älska mig själv och vilja mitt bästa hela tiden utifrån tacksamhet och utifrån tanken att allt jag gör ska jag göra utifrån kärlek! Sen kanske det inte alltid blir just så och ibland blir det tokigt. Det är inga misslyckanden, det är tecken på att göra om igen på något annat sätt tills jag hittar det sätt som fungerar som känns rätt i hela hjärtat och själen.

Jag litar fullt ut på mig själv och att jag alltid kommer att klara av det som kommer i min väg och jag kommer alltid att hitta de bästa sätten för mig, att hantera livet på. Allting finns inom mig och det finns inom ALLA. Alla är lika unika, har samma potential, är lika fantastiska och magnifika! Tänk vilken underbar värld vi skulle leva i om alla förstod hur fantastiska och oändligt perfekta de är!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar