Terapi och sjukskrivning

Ja, jag vet! Inte så roligt ämne att diskutera. Icke desto mindre ett väldigt aktuellt ämne i mitt liv just nu. Tro det eller ej, även detta är positivt!

För ett tag sedan beskrev jag hur jag påbörjat en terapiform som heter EMDR.
Första sessionen var för 3 veckor sedan, på onsdag. Veckan efter var första kursveckan på NLP practitioner och förra onsdagen var andra terapisessionen. Redan innan onsdagen, förra veckan, så hade jag mina aningar om vad vi skulle komma fram till.
Psykologen och jag pratade en stund och sedan brast hon ut i skratt och konstaterade mest att jag är färdig med terapin. Precis som jag redan visste, inom mig. Vi hann i princip aldrig påbörja terapin, innan jag var klar, med andra ord!
Så någon klok och bra utvärdering kan jag egentligen inte bistå med just i detta fall. Vad jag kan säga däremot är att EMDR är lite som KBT med inriktning mot PTSD (post traumatiskt stress syndrom) fast mer "fritt". EMDR kallas även, ögonterapi.

Sjukskrivningen då... Jo, jag är sjukskriven fram till mars månad detta år. Därefter har jag faktiskt bestämt att det är färdigt! Jag anser mig fullkomligt arbetsför, fram tills dess. Visserligen är mitt inre fortfarande att klassas som "utbränd", jag har ju trots allt i 35 års tid varit ganska hård mot mig själv och krävt omöjliga saker av min kropp och mitt psyke. Nu tänker jag ju lite annorlunda, om man säger så... Första prioritering för mig är jag själv och mitt välmående! Sjukskrivning är därmed helt meningslöst eftersom jag anser mig vara friskare än frisk!

Det som däremot ställer till med utmaningar i mitt liv är just samhällsstrukturen och alla fyrkantiga och omänskliga regler och rutiner.

För närvarande betalar jag en väninna 120:-/dag för att hon ska köra mina barn till och från förskolan. Eftersom min ekonomi är mindre bra just nu så har jag endast råd med 3 dagar/vecka på förskolan för mina barn. Så runt 18 timmar/vecka har jag, varannan vecka, att vara 100% arbetsför.

Att jag skulle kunna arbeta 40 timmar/vecka, varje vecka.... Ja, det förstår ni ju själva att det inte blir så lätt.

Så, hur vår kära regering har tänkt sig att detta ska vara möjligt, är för mig något knepigare att förstå. Nu är det ju väldigt smidigt för samhället, just i detta fall, att jag "lider" av ADHD och Asperger eftersom dessa diagnoser de facto gör att jag är lite snabbare och har en hög intelligens. Det är liksom det som är ADHD och Asperger för mig. Jag har lite högre kapacitet än många andra och vissa förmågor som allt fler och fler numera föds med!

Så, att klara av 100% arbete på 18 timmar/varannan vecka, kommer att vara lätt för mig. Jag får ju helt enkelt starta eget och bli egen företagare vilket är precis det jag är inne på!

Mitt mål med livet är att hjälpa andra att hitta sin egen väg till lycka och glädje i livet, skriva "självhjälps"-böcker och åka runt och föreläsa! Jag vet att jag kommer att lyckas med det och jag vet redan hur underbart tillfredsställande och tacksamt detta kommer att vara!

Härmed önskar jag er alla en fantastisk måndag och ska återgå till korrekturläsning av mitt manuskript så boken kommer i tryck!