torsdag 25 juli 2013

Livet gjorde ett inhopp


Insåg precis att det är väldigt länge sedan jag gjorde något inlägg. Jag har funderat emellanåt på vad jag ska skriva om och sen har det liksom fallit bort lika fort igen... Jag har ägnat en hel del tid åt att helt enkelt leva i en vardag och fundera/analysera lite mindre och då är resultatet att orken går åt till själva levandet och det blir mindre kvar till analyserna.

Att känna mig bekväm och tillfreds i nya situationer är inte alltid så lätt och det har jag lagt mycket energi på, att bara slappna av och göra mitt bästa för att bara finna mig i nya situationer och ta de som de kommer. För mig har det aldrig varit en självklarhet eller ens något som jag gör enkelt och smidigt. Jag har alltid varit väldigt obekväm i nya situationer med nya människor där jag inte har kontroll och överblick över läget och jag tränar aktivt på att släppa just det obehaget och hitta min innersta kärna i dessa lägen eftersom jag numera känner mig ganska bekväm och trygg i mig själv.

Sen fungerar mitt skrivande som så att det bara kommer till mig. Jag vet aldrig i förväg när jag ska skriva eller vad jag ska skriva om. Det bara dyker upp i huvudet på mig att jag ska skriva om något speciellt och sen sätter jag mig vid tangentbordet och låter fingrarna flyga över bokstäverna och forma tankarna till ord utan att jag själv egentligen är speciellt medveten om vad det är jag ska ha fram eller hur. Det är min kreativa gåva som jag är så otroligt tacksam för!

Jag har de senaste dagarna även gjort något, för mig, helt nytt och obeprövat. Jag har varit och campat med en nära väninna och husbil! Utan stödet från min väninna hade det inte varit så behagligt och trevligt som det faktiskt har varit! Det har varit väldigt mycket nytt folk, nya intryck och nya rutiner och det har tagit ganska mycket tid och energi att anpassa mig till allt nytt men jag har haft det så otroligt trevligt och skönt och jag har badat i havet och njutit av väldigt mycket lugn och ro, vilket är välbehövligt med en överaktiv hjärna och en rastlös kropp. Jag har faktiskt lyckats ligga på stranden i flera timmar och njuta av vågskvalpet och vindens sus och landat i "här och nu" och njutit! Det är för mig en stor bedrift och det är jag väldigt stolt och tacksam över!

4 kommentarer:

  1. Du är så stark A! Som vågar utmana dig själv, men också kan finna ett lugn, i situationer, som jag känner igen mig i, och vet är svåra för oss bokstavs-människor. Kram! <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Vanjavit! <3 Jag gör mitt bästa och många gånger gör det förbannat ont och tar väldigt hårt men det är det värt, jag måste tro på det för hoppet ska aldrig dö. Hoppet om att det här livet är värt all kärlek och allt ljus jag kan uppbåda :-) <3

      Radera
  2. Härligt att du skriver igen, har saknat dina inlägg, du inspirerar! <3 kram Thess

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket! Det värmer att veta att mina ord kan beröra och inspirera! Det ger mig hopp och ork att fortsätta och att aldrig ge upp, även om det ibland känns så trots allt... <3

      Radera