Asperger, böcker, Insyn och KBT

Det är sjukt mycket som händer just nu. Utifrån sett kan det nog te sig relativt händelselöst och livlöst men inombords råder febril aktivitet och mentalt är jag på gränsen till vad jag förmår. Balansgången är hisnande, det gäller att hålla full koll på energiflödet ut och tanka så fort jag bara kan.

Jag är inne i en intensiv period av läsning. Jag kan läsa hur mycket som helst. Just nu pendlar jag mellan faktaböcker om Asperger och fantasy. Jag tycker det är en ganska skön kombination. När jag tankat mig full med fakta om Asperger så kan jag pausa och ta en utflykt in i sagor med magi och drakar. Jag håller på att läsa "Den kompletta guiden till Aspergers Syndrom" av Tony Attwood. Den kan jag rekommendera starkt!

Jag tog en snabb avstickare från den och läste "Innanförskap" av Gunilla Brattberg. Hon är läkare i grunden som har Asperger själv och som på ett fantastiskt sätt beskriver livet som aspie, inifrån. Boken är kort, lättläst och beskriver mycket väl kaoset vi upplever, speciellt i kontakt med psykvården och myndigheter. Väl värd att läsas!

Det är alltför många som behöver förstå att de inte förstår och att vi inte kan stöpas om och ändras på efter en "normal-mall".

Min terapi fortskrider och nu äntligen har rutiner för mattider börjat landa och fungera fullt ut. Det tog några månader och rörde upp väldigt mycket till ytan som jag inte ens i min vildaste fantasi var beredd på. Det ska tilläggas att jag fått reda på, från flera håll, att traditionell KBT är totalt bortkastad på en person med Aspergers och i vissa fall rentav skadlig! Min psykolog beskrev det bra, hon sa att så som traditionell KBT är uppbyggd så arbetar man mot att patienten ska förstå sitt beteende och förstå vitsen med att förändra det ända ner på ett känslomässigt plan. Tyngdpunkten läggs på just att förstå. Det fungerar inte på aspergare. Vi drivs av intellekt och logik, inte intuition och känsla. Jag känner mig lyckligt lottad som har fått en sån bra psykolog som är införstådd med NPF (neuropsykiatriska funktionshinder) och som förklarar saker för mig så att jag förstår utifrån mitt perspektiv.

En enorm vinst jag ser i att äta regelbundet är att min sömn verkar ha blivit mycket bättre. Den jämna energinivån gör också att jag studsar tillbaka från dippar snabbare. Så istället för att hänga upp mig på varje enskild måltid, som är oerhört tråkigt och känns fullkomligt meningslöst så äter jag i allafall och gläds åt att det i långa loppet är bra för mig. Jag behöver inte förstå vitsen med varje enskild måltid, jag behöver bara veta att det är bra och inget mer.

Skötebarnet Insyn, vår tidning som vi håller på med, är nästan klar! Snart har vi ett första nummer att distribuera i Vetlanda kommun till kommunanställda, vårdpersonal och myndighetspersonal. I samband med lanseringen kommer vi även att ha en föreläsningseftermiddag. Det känns jättespännande samtidigt som det är så läskigt och skrämmande. Att undvika att känna press och stress är nästan omöjligt och det tär på mig mer än jag vill. Trots allt så är ju förhoppningen att den vision vi har inom oss når ut och att det vi skriver om är begripligt och användbart för andra.